Amerikansk yngelröta

Amerikansk yngelröta är en allvarlig yngelsjukdom som drabbar binas yngel, som obehandlad leder till att bisamhället dör. Sjukdomen betyder ändå inte slutet på biodlingen eftersom biodlaren kan effektivt hindra att den sprids. En stor del av sjuka samhällen kan också räddas. Amerikansk yngelröta är en anmälningspliktig sjukdom.

Amerikansk yngelröta angriper bilarverna i bisamhällen. Sjukdomen orsakas av en sporbildande bakterie (Paenibacillus larvae) som de unga larverna får i sig som sporer med födan. Sjukdomen dödar bara binas larver, och en kraftig infektion leder ofta till att bisamhället dör. I Finland påträffar man varje år flera fall av amerikansk yngelröta, och sjukdomen förekommer nästan i hela landet.

Att känna igen

På yngelkakor med amerikansk yngelröta ser man öppna/tomma celler i större eller mindre områden, men framför allt insjunkna och mörka cellock, ofta några genombitna. Dött yngel ses endast i täckta celler. Konsistensen på den döda larver är slapp, seg och efterhand tråddragande. Intorkat yngel (skorpor) är svartbruna och knottriga, och svåra för bina att rensa ut. Lukten uppfattas som obehaglig av de flesta.  Ett vanligt och enkelt sätt att undersöka om en larv har dött av amerikansk yngelröta är att använda sig av t.ex. en tändsticka. I misstänkta celler sticker man ner tändstickan, rör om lite och drar försiktigt upp den igen. Har larven amerikansk yngelröta får man upp en seg och kladdig massa, som beroende på till vilket stadium sjukdomen har utvecklats, kan vara olika mycket tråddragande. Eftersom bina har svårt att avlägsna skorpor och dött täckt yngel bör man alltid vara uppmärksam på och undersöka celler med kvarvarande lock på yngelramar där allt annat yngel har krupit ut.

När den späda larven får i sig sporer med födan så gror sporerna till den stavformiga bakterie som senare dödar ynglet. Bakteriesporerna gror och bakterien förökar sig i tarmen på larven och tränger snart igenom tarmväggen och ut i kroppsvätskan och inre vävnader. Där sker en snabb förökning av bakterien och larven omvandlas till en seg massa i vilken bakterierna återigen bildar sporer. Det kan finnas över två miljarder bakteriesporer i en enda död larv. P. larvaes sporer sprids i hela samhället då arbetsbina städar cellerna.

Bekämpning

Sjukdomen bekämpas bäst genom att regelbundet undersöka ifall honungen innehåller sporer långt innan synliga symptom och sjukdomens kliniska skede. Allmän hygien är också en förebyggande åtgärd. Återvinn varje år alla mörka vaxkakor genom att smälta vaxet och gör nya vaxbotten. Varje sommar skall yngelkakorna undersökas 2 – 3 gånger med tanke på sjukdomen. Bina skall inte utfodras med främmande honung och inte heller med vaxkakor som innehåller honung. Då man grundar nya bigårdar skall man köpa endast friska samhällen, som är nyligen testade för amerikansk yngelröta före köpet eller låt testa samhällena vid köptillfället.

Grundförutsättningen för att ett sjukt samhälle skall tillfriskna är att upptäcka det fort, för sjukdomsbakterien sprids genom de döda larverna. I varje död larv finns det 2 – 3 miljarder nya sporer, som sprids överallt i samhället.

Snabbast blir man av med sjukdomen genom sanering. De vuxna bina och drottningen borstas över till en ren låda med enbart vaxbotten. All annan utrustning byts också ut. Ynglet förstörs eller så kan man göra saneringen i två steg, (se anvisning). Många vill behålla de vaxkakor som endast har funnits i honungslådorna men just de är väldigt effektiva på att sprida sjukdomen eftersom de innehåller alltid honung som innehåller sporer. T.o.m. 100 g på en kaka. Risken för att insjukna i amerikansk yngelröta är väldigt hög då 300 g honung från ett sjukt samhälle flyttas till ett friskt samhälle.

Genom att hindra sporerna att sprida sig i bigården bekämpar man sjukdomen effektivt. I samhällen som har hundratals döda larver eller under 4 mellanrum med bin lönar det sig att göra sig att förinta. Även mindre sjuka samhällen kan det löna sig att förinta om det finns undersökningsresultat som visar på sjukdomen.

Sjuka samhällen förintar man genom att på kvällen då bina har slutat flyga stänger flustret och häller in uppifrån 1 – 2 dl bensin beroende på antalet lådor. Bensinen som förgasar sig tar livet av bina på en kort tid.  Alla vaxkakor som har innehållit döda larver och vinterfoder lönar det sig att bränna i grop i marken som man sedan täcker över så att bina inte kommer åt det. Övriga vaxkakor kan man skicka till ett vaxsmälteri, bara man kommer ihåg att nämna om sjukdomen.

Livsmedelsverket undersöker misstänkta fall

Livsmedelsverket undersöker misstänkta amerikansk yngelrötafall. Sjukdomen kan upptäckas i honungsprover redan innan den förorsakar yngelsymptom. Det lönar det sig att låta undersöka honungen även i dolda sjukdomsfall. Ta cirka två matskedar honung i närheten av yngelytan och sätt den i en skruvkorksförsedd provburk. Posta provet till Livsmedelsverket i Kuopio inkl. remissen.

Amerikansk yngelröta är i den nationella lagstiftningen en sjukdom som skall bekämpas och övervakas. Om djurens ägare eller en annan veterinär än tjänsteveterinären misstänker amerikansk yngelröta så skall hen anmäla misstanken till tjänsteveterinären, som tar nödvändiga åtgärder som hindrar spridningen genom att begränsa möjligheten att flytta på bikuporna.

Uppföljningen av bisjukdomarna baserar sig på sjukdomsmisstankar och biodlarnas egen aktivitet. Det finns inga straffpåföljder.