Vaxmott

Vaxmotten utnyttjar bivaxet i  biramarna och gör stor skada i förråden för biramarna samt i försvagade samhällen.

Det finns två arter av vaxmott, stora vaxmottet (Galleria mellonella) och lilla vaxmottet (Achroia grisella), som båda lägger sina ägg bland avfall och i springor i bikupan samt i förvarade vaxkakor. De äter bivax, larvernas skinn, pollen och honung.
Det stora vaxmottet förorsakar betydande skador i tropiska och subtropiska områden i vildbi- och tambisamhällen. Speciellt i Afrika har vaxmottet brett ut sig och orsakar stora problem. Man misstänker att den sprider virus, och därför borde denna tämligen okända insekt undersökas mera.

Vaxmottens kännetecken och förekomst

Det lilla vaxmottet härstammar ursprungligen från varmare områden, men idag påträffas fjärilen överallt där det finns bin. Det fullvuxna vaxmottet är 13 mm lång. Det har silvergrå eller beige kropp och ett tydligt gult huvud.

Det stora vaxmottet är ca. 20 mm lång. Övre sidan på vingarna kan färgmässigt vara allt från gråbrunt, mörkgrått till nästan svart. På undre sidan är vingarna ljusgråa.

Vaxmottens förökning

Det stora vaxmottet kan föröka sig fort i varmt klimat. Vaxmottets hona lägger på nätterna ägg i lämpliga skarvar bland pollencellerna. Utvecklingstiden från ägg via larv och puppa till vuxen individ är temperaturberoende men i 32 graders värme går det på några dagar. I 10 -16 graders temperaturer tar det upp till en månad. När larven kläcks börjar den genast äta. Den rör sig i tunnlar i botten av cellerna och undviker på detta sätt bin som putsar cellerna. En larv kan röra sig upp till tre meter. Kan även byta samhälle.  Småningom spinner larven ett vitaktigt och motståndskraftigt pupphölje.

Bina försvarar sig genom att bita

Man har kunnat konstatera att bina försvarar sig mot vaxmotten genom bita dem. Samtidigt producerar bina i sina spottkörtlar 2-heptanon. Nyttan av detta ämne är stort men vad huvudsaken är vet man ännu inte. Man vet att vaxmottets larv förlamas för en stund efter att den har blivit biten av biet. Då kan biet avlägsna larven ur kupan. Även varroakvalstret förlamas då biet biter det. Varroakvalstret repar sig dock inte efter det.

Vaxmottens bekämpning

Ett försvagat samhälle är känsligt för vaxmottet. I ett starkt samhälle gör vaxmottet ingen nämnvärd skada. Ett svagt kan man försöka rädda genom att sätta det ovanpå ett starkt samhälle. Angripna biramar kan man frysa i 48 timmar då fullvuxna vaxmott och deras larver och ägg dör.

Bästa sättet att kontrollera vaxmott är att utsätta biramarna för vintertemperaturer. Vid temperaturer und -10 grader dör samtliga stadier efter en viss tid. Förvaras vaxet mer tempererat måste andra åtgärder till för att skydda vaxet mot vaxmott. Att gasa vaxet med isättika dödar ägg och vuxna fjärilar, emedan stora larver är mer motståndskraftiga.

I USA är det tillåtet att gasa biramarna med koldioxid och frysning. Redan 24 timmar i frysen förstör alla stadier av vaxmottet. Koldioxidgasning är en rätt dyr metod. Man håller biramarna minst fyra timmar i 98% koldioxidgas och + 38 graders temperatur.

Förvaring av slungade ramar med ättiksyra

Man kan förvara de slungade ramarna i ättiksyraånga hela vintern. Bilådorna med de slungade ramarna radas på varandra med ett tidningsuppslag emellan som är indränkt i 80% ättiksyra (1 dl/Langstroth låda). Det är bra om lådorna inte är helt fulla utan i en tioramars låda har man endast 8 eller 9 ramar. Stapeln av lådorna skall man få så tät som möjligt, t.ex. med hjälp av krympplast eller en stor plastpåse. Dessutom är det bra att förvara allting i ett svalt utrymme.

Ättiksyran kan också doseras genom att sätta en skål med ättiksyra överst på stapeln med ramar i en tom låda. Eftersom ättiksyran är tyngre än luft så sjunker ättikssyraångorna neråt. Det är även här viktigt att få stapeln så tät som möjligt. Kom ihåg att syraångorna fräter kupornas metalldelar och att det är viktigt att även själv använda skyddskläder såsom skyddsglasögon, handskar och förkläde. Man kan med fördel jobba utomhus.

På våren är det skäl att lufta ramarna ordentligt innan man använder ramarna. Då man luftar ramarna skall man se till att gnagare inte kommer åt ramarna. Man vet att ångorna från ättiksyran förstör nosemasporer. Dessutom hjälper de också mot gnagare och vaxmott.