OBSERVATIONSBIODLING
Observationsbiodlarna är aktiva och erfarna biodlare, som planenligt följer med sina bikupor i en bigård. FBF samlar in uppgifterna och sammanställer dem. Resultaten hjälper till att utveckla biodlingen i Finland, så att den är för yrkesbiodlarna en lönsam verksamhet och för hobbybiodlarna en nyttig, intressant och givande hobby. Det här uppnår vi genom att utveckla varroabekämpningen, förädla bina för våra finska förhållanden och genom att följa med skördemängderna och branschens lönsamhet.
Man kan som biodlare vara med i en eller flera grupper, beroende på eget intresse. Observationsbiodlarna är uppdelade i fyra grupper:
1. Vågkupebiodlare
2. Varroaobservatör
3. Förädlingsdomare
4. Lönsamhetsbiodlare
Vill du vara med och utveckla Finlands biodling genom att bli observationsbiodlare? Ta kontakt med Anneli Salonen om vågkupor eller lönsamhetsbiodling intresserar, anneli.salonen(at)hunaja.net eller om varroa- och förädlingsbedömningsärenden med Maritta Martikkala, maritta.martikkala(at)hunaja.net
VÅGBIKUPEBIODLARE
Vågbikupebiodlarna följer med ett eller flera samhällens viktutveckling under hela skördesäsongen. En del biodlare följer med vikten under hela året. Observationskuporna finns jämnt fördelat i Finland. Vågarnas tal skrivs in på FBF:s vågkupesida, där alla biodlare kan om de så önskar följa med skördeökningen på olika ställen i Finland. FBF har xxx vågar och dessutom har en del biodlare egna vågar, vars avläsningar uppdateras regelbundet. Biodlarna följer också med väderleken och hur blommorna blommar och i mån av möjlighet skriver in noteringarna på sidan. Förändringarna i kupornas vikter hjälper biodlarna att förutse skötselåtgärderna.
VARROAOBSERVERARE
En varroaobservatör väljer ut en av sina bigårdar, där det finns minst 4 allra helsy 6-8 kupor, till en observationsbigård. Samhällenas välmående och varroamängder följs noggrant med. Vårens kvalstermängd är oftast så låg att, t.ex. pudersockertestet visar ingenting. Speciellt före bekämpningen i augusti bestämmer man kvalstermängdens startläge innan förestående bekämpning. På senhösten i samband med oxalsyrebehandlingen skall man räkna nedfallet, så att man vet om samhället eventuellt skall behandlas på våren.
Varroaobservatörerna delas upp i olika grupper, där man provar ut olika varroabekämpningsmetoder. I en grupp använder man det nu gällande varriabekämpningskonceptet, så att man följa med hur det fungerar och vid behov göra korrigeringar. En annan grupp skär extra noggrant bort drönaryngel och provar samtidigt mindre cellstorlekar. Dessutom provar man i en grupp mildare bekämpningsmetoder i augusti. I Central-Europa har man fått bra resultat med yngelstopp-metoden och det kommer man också att testa i Finland.
FÖRÄDLINGSBEDÖMARE
Förädlingsdomarna hjälper till och stöder drottningsodlarna i Finland att ta fram bättre drottninglinjer som bättre lämpar sig för våra finska förhållanden. Samtidigt förbättras och utvecklas hela Finlands bimaterial och man skapar förutsättningar för produktionen av kvalitativa inhemska drottningar. Alla resultat skrivs upp och förs in i databasen Beebreed.eu, där drottninglinjernas förädlingsvärden bestäms.
En förädlingsdomare tar till sin bigård minst åtta systerdrottningar. Fyra drottningar är en linjes systerdrottningar och fyra är en annan linjes systerdrottningar. Samhällena bildas som jämnstarka avläggare i mitten av juli och sköts som ett vanligt samhälle. Man får inte i något skede göra samhället starkare eller svagare med bin eller yngel från ett annat samhälle.
Man följer noggrant med samhällena och bokför samhällenas verksamhet. Uppgifterna för man sedan in i Beebreed.eu systemet. I sinom tid kan vilken biodlare som helst söka en lämplig drottningodlare, som motsvarar ens egna urvalskriterier. Förädlingsarbetet är ett långsiktigt och tidskrävande arbete, men på det här sättet försöker man stöda och hjälpa drottningsodlarnas jobb.
LÖNSAMHETSBIODLARE
Med hjälp av lönsamhetsberäkningarna får man fram biodlingens lönsamhets som näringsgren. Biodlarna bokför alla inkomster och utgifter och speciellt antalet timmar som biodlaren använt i biodlingen. I början går man också tillsammans med biodlaren igenom alla maskiner och annan utrustning. Lönsamhetsbokföringen görs tillsammans med Naturresursinstitutet.