GRUNDKUNSKAPER OM BIETS LIV
I ett bisamhälle finns det 20 000–75 000 individer. Mängden varierar med årstiden. På högsommarens finns det mest och under vintern minst.
I bisamhället finns det tre sorters bin: drottningen, ett hundratal drönare alltså hanar och tiotalstusen arbetsbin dvs sterila honor.
Drottningens uppgift är att lägga ägg. Hon är alla andra individers moder.
Drönarna parar sig med en drottning från ett annat samhälle under den såkallade parningsflygningen då en ung drottning har kläckts i ett samhälle och flyger ut. Det är i princip deras enda uppgift.. De samlar inte in föda och de har inte en gadd. Om drönaren lyckas para sig med en drottning så efter parningsakten rivs dess bakdel sönder varefter drönaren dör. Drönarna lever bara 1 – 2 månader. Innan vintern kommer driver arbetsbina drönarna ut från bikupan. Detta kallas för drönarslakt.
Arbetsbina har under sitt liv olika uppgifter. I början städar de yngelcellerna och matar larverna. Efter det blir de vaktarbin som försvarar samhället från inkräktare och i slutet av sitt liv blir de fältbin som samlar in nektar, pollen och vatten.
SAMHÄLLET FÖLJER ÅRSCYKELN
Bina går inte i dvala på vintern. De bildar ett såkallat vinterklot kring drottningen inom vilket de rör utifrån och inåt och äter. Klotets yttersta bin håller stadigt i varandra och producerar värme genom att röra på vingarna.
På våren då solen skiner och det är tillräckligt varmt gör bina sin rensningsflygning. Bina uträttar inte sina behov under vintern i kupan utan de tömmer tarmen efter vintern vid första bästa tillfälle då vädret medger..
På våren samlar bina pollen åt de larver som föds. Viktiga växter på våren är sälgen, hasselbusken, lökväxter och alen, från vilka bina får både pollen och nektar. Nektarn använder det som eget flygbränsle.
Den egentliga insamlingen av nektar börjar då maskrosorna blommar.
FRÅN BLOMMA TILL KUPAN OCH HONUNG
Bina flyger efter näring i en radie av 2 – 3 kilometer från kupan. De hämtar pollen i bakbenens honungskorgar till foder åt larverna och i honungsblåsan nektar som de omvandlar till honung. Ett arbetsbi flyger ca. 600 km under sitt liv.
Biet börjar omvandlingen av nektar till honung redan under returresan från blommorna. I kupan tas emot endast högkvalitativ nektar som innehåller mycket socker. Den förvaras i vaxcellerna.
Från ett bisamhälle kan man få i medeltal 40 kg honung. Mängden varierar mycket med vädret under sommaren. Vädret påverkar bisamhällets utveckling, näringsväxternas blomning och möjligheter att flyga. Viktiga näringsväxter är sälg, maskrosor, fruktträd, skogsbär såsom lingon och blåbär, hallon, klöver, oljeväxter, rallarros (dunört) och ljung.
På sommaren lever ett arbetarbi ungefär 4 – 5 veckor. Övervintrande arbetarbin lever 6 – 9 månader. Det här beror till stor del på att de då inte behöver mata larver eller samla in nektar och pollen.
SVÄRMNING – ETT SÄTT ATT FÖRÖKA SIG PÅ
Bina förökar sig naturligt genom att svärma. Det betyder att drottningen tillsammans med 10 000–50 000 arbetarbin flyger ut ur kupan. I den gamla kupan blir nästan lika mycket arbetarbin och en nykläckt ung drottning. Inte långt från den gamla kupan samlas svärmen på till exempel på en trädgren, och spejarbina börjar söka efter en ny plats för samhället. De kan hitta en hålighet i ett gammalt träd eller en skorsten. Biodlaren försöker dock alltid förhindra att bina svärmar genom att ge bina tillräckligt utrymme i rätt tid, men trots det kan det hända att bina svärmar. Då försöker biodlaren få tag på svärmen.
På sensommaren minskar äggläggningen och i månadsskiftet augusti-september upphör den helt och hållet, varefter nya bin inte längre föds. Efter det här gör bina sina sista rensningsflygningar och går sedan i vinterklot.
Honungen utgör binas vinterföda. Då biodlaren skattar största delen av den insamlade honungen måste man ge sockerlösning istället åt bina till vintern.