KÄNNER DU IGEN TAMBIET?
Tambiet är en lätt lurvig, orange- eller brunsvartrandig stekel.
Bina lever i samhällen med tiotusentals individer. I samhället föder de upp sin avkomma och producerar honung som de lagrar i vaxkakorna. I Finland lever tambiet för det mesta i bikupor som biodlarna ger åt bina.
Biet är en fredlig pollinerare, som använder som näring nektar och pollen. Biet sticker endast om det blir provocerat och skall försvara sig. Då biet sticker en människa eller ett djur fastnar gadden i huden och rivs lös från biet som senare dör. Det här beror på att gadden har hullingar.
Hela bisamhället övervintrar i bikupan i form av ett klot. De går inte i dvala utan är i rörelse hela tiden.
Ofta blandar man mellan tambiet och den lurviga humlan eller gul-svartrandiga getingen. I Finland lever också en stor grupp solitära bin, som lite påminner om tambiet.
Ett tambi på en asterblomma. ©Tarja Ollikka / SML
GETINGAR
Getingen är en gul-svart randig insekt som liksom biet besöker blommorna för att njuta av nektarn. För sin avkomma behöver getingarna kött. Getingarnas färgsättning är klarare och randningen skarpare än hos bina och behåringen är mindre.
Getingen gör ett bo av trämassa som är grått till färgen. Getingboet kan vara hängande eller en obestämd formation i marken eller i byggnader. Getingsamhället växer under sommaren och kan bestå av ett hundratal upp till tusen individer. Det är bara getingdrottningen som övervintar, de övriga individerna dör på hösten.
Getingen är inte en lika bra pollinerare som tambiet. Den är dock en nyttoinsekt, som håller många skadeinsekters bestånd i styr genom att fånga dem som föda till sina larver. Man skall helst inte förstöra ett getingbo, förutom om det är beläget väldigt olägligt.
På sensommaren upplever man många gånger att getingarna är väldigt störande och närgångna, men det beror på att nektarn i blommorna har tagit slut och getingarna då söker sig till någonting sött som människan njuter av ute såsom söta drycker eller grillmat. Getingen sticker bara då den försvarar sig. Den kan dock sticka flera gånger. Det här beror på att gadden är slät och inte fastnar i huden.
Geting på en boveteblomma. ©Tarja Ollikka
Getingboet är normalt grått och runt. ©Tarja Ollikka
Getinger har tydliga gula och svarta ränder. ©Tarja Ollikka
HUMLOR
Humlorna är rundare och större än tambiet och har tät päls. Drottningen, som börjar bygga boet på våren, är betydligt större än arbetarna som är föddä senare.
Humlornas färg är i botten svart med arter som kan ha gula, vita eller orange ränder. Honorna hos humlorna har liksom bina pollenkorgar på benen.
Humlornas bon hittar man i marken, ihåligheter i träd eller i byggnader – någon gång även i fågelholkar. I boet finns det ett tiotal till ett hundratal arbetarhumlor. Det är bara drottningen i samhället som övervintrar. De övriga humlorna dör bort till vintern.
Humlorna lever på nektar och pollen. Humlorna utgör de viktigaste naturliga pollinerarna hos oss. Skogsbärsskörden är helt beroende av humlorna. Humlorna sticker väldigt sällan, vanligtvis för att försvara sitt bo.
En humla som vilar. ©Tarja Ollikka
En humla besöker en ros. ©Virpi Aaltonen / SML
En humla besöker lammöron. ©Virpi Aaltonen
SOLITÄRA BIN
I Finland finns det 190 olika arter av solitära bin. I den gruppen finns det många som till utseendet påminner om tambiet.
Som namnet säger så föder de solitära bidrottningarna ensamt eller i ett mycket litet samhälle upp sin avkomma. Det förutsätter att hon finner en lämplig och skyddad plats där många drottningar vill ha sitt bo. Många bygger därför insekthotell, som består av strån eller håligheter var drottningarna kan föda upp sin avkomma.
Största delen av de solitära bina för en mycket obemärkt tillvaro. De besöker blommor för att söka pollen och nektar. Naturligt finner man dem i trädihåligheter, strån eller i gropar i marken.
I Finland har på senare tid rödmurarbiet som påminner om tambiet blivit vanligare i trädgårdar. Rödmurarbina svärmar på soliga väggar och kan också ibland finna en boplats i byggnaderna. Man kan lugnt låta dem ha sitt bo som sin granne. Svärmningen går snabbt förbi och flygtiden är endast några veckor. Rödmurarbiet är en mycket effektiv pollinerare.
De solitära bina producerar ingen honung. Eftersom de inte har något samhälle som de skall försvara så sticker de väldigt sällan.
Solitärt bi på en maskros. ©Tarja Ollikka / SML
Ett solitärt bi marken. ©Tarja Ollikka
Ett solitärt bi på bovete. ©Tarja Ollikka