• Suomi
  • Svenska
Suomen Mehiläishoitajain Liitto
  • Förbundet
    • Organisationen
    • Projekt
    • Historia
    • Bli medlem
    • Webbutik →
    • Logga in på medlemssidorna
  • Biodling
    • Utbildning och kurser
    • Att bli biodlare
    • Biodlarens skyldigheter gentemot myndigheter
    • Produktion av honung och andra biprodukter
    • Björnskador
    • Bisjukdomar
    • Drottningodling och förädling
    • Rådgivarens 30 minuter
    • Observationsbiodling
    • Tryckalster och annat material
    • Utbildare
  • Honung
    • Honungskunskap
    • Övriga biprodukter
    • Tambiet och andra pollinerare
  • Pollinering
    • För biodlare
    • För jordbrukare
    • Biologisk bekämpning med hjälp av bin
    • Tilläggsmaterial
    • Binas näringskällor
  • Fråga oss
    • För media
    • Upptäckte du en bisvärm?
    • Ta kontakt
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

HUR BLIR HONUNG TILL?

Bina samlar på sommaren in nektar från blommorna och transporterar den till kupan. På en gång kan de i sin nektarblåsa transportera ca. 0,1 g nektar. Nektarkällan väljs ut noggrant – bina har också sina favoritblommor.  I Finland är de viktigaste honungskällorna hallon, klöver, dunört, oljeväxter, fruktträd och skogsblommor såsom lingon.

Växterna lockar bina till sig med hjälp av så kallade nektarguider. När blommorna är fulla med nektar syns guiderna tydligt. Ibland kan också människan se dem som ränder på kronbladen men det vanligaste är att de inte är synliga för det mänskliga ögat då det krävs UV-ljus för att se dem och det ser biet men inte människan. När nektar har sugits bort syns nektarguiderna inte. Biet avsöndrar också feromoner i samband med att det suger upp nektarn från blomman och på det sättet förmedlar biet åt andra bin att det lönar sig inte att på en stund besöka just den blomman.

HONUNGEN MOGNAR I VAXKAKORNAS CELLER

När bina kommer tillbaka till kupan lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling, för vidareförädling. I den processen blandas enzymer från binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas  till de enkla sockerarter, fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består av. Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett vaxlock är det färdig honung.

BIODLAREN SLUNGAR HONUNGEN

I slutet av sommaren tar biodlaren de fyllda honungskakorna från bikupan för att slunga dem. Huvudskörden av honung skördas i Finland i månadsskiftet juli-augusti. En del av växterna, såsom bovete och ljung, blommar dock ännu efter detta.

Innan vaxkakorna kan slungas avlägsnar biodlaren vaxlocken från honungsramarna med en avtäckningsgaffel eller avtäckningsmaskin. Efter det placerar man kakorna i en slunga som genom centrifugalkraften avlägsnar honungen ur cellerna. Efter slungningen ska honungen befrias från vaxrester och andra partiklar antingen genom att låter honungen rinna genom en sil eller så låter man den klarna utan att sila den först. Då stiger vaxpartilarna upp på ytan och de är sedan lätta att avlägsna med hjälp av ett smörpapper eller slev. Ny slungad honung kristalliserar efter hand och blir ofta grovkornig och hård, om den inte rörs om regelbundet eller ympas. En mjuk, finkristalliserad honung får man genom regelbunden omrörning eller ympning. När honungen färg börjar ljusna, får den ett pärlemorskimmer och då är honungen klar för tappning på burk.

Det är viktigt att honungens nyttiga enzymer inte förstörs i honungsbehandlingen. Det bästa är att slunga och tappa honungen på burk anefter den kommer in men om det inte är möjligt så kan man försiktigt värma den slungade lagrade honungen så att man kan tappa den på burk. De värmekänsligaste enzymerna börjar redan förstöras vid 40 grader C. Därför bör man se till att honungens kvalitet hela tiden hålls på hög nivå och att man använder så lite värme som möjligt.

Man kan också avnjuta honungen direkt efter slungningen. Den hålls dock inte flytande speciellt länge. Finsk honung kristalliserar för eller senare. Hur snabbt den kristalliserar beror på förhållande mellan glukos och fruktos. Ju högre glukosinnehåll desto snabbare kristalliserar honungen.  Man kan också äta honung direkt ur kakorna.

Hur honung får behandlas och kvaliteten på den finska honungen styrs i Finland av honungsförordningen.

  • Honungskunskap
    • Hur blir honung till
    • Honungens användning och förvaring
    • Vad innehåller honung?
    • Ekologiskt sötningsalternativ
    • Ekohonung
    • Varför för bara över 1-åringar?
    • Vårdande honung
    • Honung och pollenallergi
    • Är det något fel på min honung?
    • Honungsförfalskningar
    • Känn igen finsk honung
    • Honung och sport
    • Honungens historia
  • Övriga biprodukter
    • Bivax
    • Pollen
    • Perga
    • Propolis
    • Bigift
    • Royal jelly eller drottningsaft
    • Drönarlarver
    • Apiterapi
  • Tambiet och andra pollinerare
    • Grundkunskaper om biet
    • Känner du igen tambiet?
    • Biets betydelse
    • Gynna insekterna
    • Ett bistick

KONTAKTINFORMATION

Ullanlinnankatu 1 A 3
00130 Helsingfors

telefon:
010 387 4770

email: sml(at)hunaja.net

Dataskyddsbeskrivningar

ARKIV

Biodlarmeddelanden
Nyheter
Projekt

SOCIALA MEDIA

Facebook-grupp
Facebook-sidan
Facebook-profil
Youtube

© Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry
  • Link to Youtube
  • Link to Facebook
Scroll to top Scroll to top Scroll to top